Brist på motivation...
Det tråkiga är att jag känner mig totalt omotiverad till allt vad träning heter. Sen jag anslutade min diet för 2,5 veckor sen så har jag knappt tränat nånting (3 ggr/v) och mest bara suttit på mitt arsle (om ens det, dölegat i soffan eller sängen) och ätit så mycket jag bara orkar. Jag skojar inte. På 10 dagar åt jag minst 5,5 kg godis, plus allt annat jag har kommit över i stora mängder, och så har det fortsatt på ett ungefär. Flera gånger mer än dagsbehovet varje dag. Den fina formen är ett minne blott och igår på zumban kände jag hur det skakade och dallrade lite här och var på kroppen. Mycket obehagligt... Jag vill inte ens tänka på vad vågen visar. Ja, man kan väl säga att jag har gjort precis så som man inte ska göra efter en diet... Jag hade en plan, men den gick ju så där...
Jag brukar faktiskt nästan alltid känna mig motiverad till att träna. När jag inte gör det brukar jag strunta i den känslan och köra på ändå... Träna igenom hela kroppen varje vecka... Det har jag gjort hittills också, men på betydligt färre pass än normalt... Imorn måste jag nog faktiskt gå till gymmet, även om det tar emot. Nu har jag känt mig anti gymmet så länge... jag vet ju att det är roligt och skönt när jag kommer dit... men ändå! Det är inte roligt varje gång!
Kan bli så där ibland... Speciellt efter sånt högtryck som varit med tävlingsträning. Ta en paus eller något annat som du vet brukar funka för motivationen. :))
Attans vilken dålig tajming. Men vi kanske stöter på varandra någon annan gång, vem vet :)
Ha det så himla bra uppe i jämtland och hoppas du får lite snö där ;)
Det vänder snart skall du se och du är jättemotiverad till träning i stället :)
Emma: Japp, tänkte dock köra på nu fram tills in planerade viloperiod.
Emelie: Japp, det är riktigt snöigt och härligt här nu. =)
Matilda: ja, sånt där brukar ju gå i vågor som tur är. =)
Förstår din känsla. Mitt i all hårda förberedelse- och tävlingshysteri för mig och henne jag coachade blev jag sjuk. Jag skulle bl a T-walkscoachat Forever Fit teamet två helger innan Luciapokalen men blev dagen innan sjuk. Min inspiration innan detta flödade och motivationen var på topp - men på tävlingsdagen backstage kände jag mig inte alls taggad för att själv en dag stå där uppe på scen. Idag "firar" jag "tre-veckor-utan-träning-och-sjuk-i-halsfluss"-dagen. :-( Tror dock att när jag blir frisk igen så skjuts allt upp till skyarna igen med ett större och gladare "träningsleende". Du kommer också komma dig - definitivt! Ge det bara lite tid.
Stor kram till dig Johanna! Jag tycker du gjorde ett rätt beslut. Jag själv skulle inte utsätta mig för att ställa mig upp på en scen i en form jag själv inte är nöjd med. Tummen upp för dig!
