Johannas Träningsblogg

Gud vad knepig kroppen är! Hur kan samma kost kännas helt olika från en dag till en annan? Idag har jag hållt på hungra ihjäl. Hela dagen dessutom. Och det känns så himla tröstlöst att man inte ska få va mätt förrän om 32 dagar, eller ja, kanske inte ens förrän om 33 dagar. En EVIGHET! I vissa avseeenden en kort tid, men för just det här är det hur länge som helst!

Det var på vingliga och sjukt trötta ben jag släpade mig till gymmet idag. Kändes redan som att jag hade tränat ben för jag har varit helt tokmatt i dem hela dan... så det kändes ju inte så lovande inför passet... Men jag brukar piggna till lite efter eftermiddagsmellisen och pwon och så brukar träningen gå bra ändå. Idag blev det inte så. Tror jag såg ut som ett spöke i ansiktet under hela träningen. Sååå matt och orkeslös. Gjorde mitt bästa för att få till ett hyfsat benpass i alla fall och det blev nog godkänt i alla fall, men långt ifrån hur jag ville att det skulle gå och kännas. Ingen smärta i några knän idag och det var ju helt klart ett plus. Jag var lite duktig i alla fall och gick tre vändor utfallsgång fram och tillbaka i gymmet, utan vikt visserligen, men lite nytta gjorde det nog i alla fall... Och om jag tyckte att benträningen var jobbig så var nog cardion lika jobbig. Batteriet i min mp3 dog det första den gjorde så fick köra utan musik. Tiden stod stilla, huvudet dunkade och det kändes mest bara olidligt... men jag fick till mina 45 min i alla fall... Så nu ska jag kollapsa i soffan ocj hoppas på bättre lycka imorn. Då är det bara morgonpromenad som gäller, och poseringsträning. Förhoppningsvis får jag lite ny energi av vilodagen.