Johannas Träningsblogg

Igår åkte jag längskidor... Solen sken, tempen var inte allt för kall och det såg väldigt härligt ut... Jag föreställde mig själv skrida fram genom skogen i harmoni, ett med naturen. Jag föreställde mig INTE få slita som ett djur, hålla på dö av ansträngning (nästan iaf) och ta mig ner bakåt än framåt. Kanske var det skidornas fel? Ett par gamla vallningsfria som hade glidet och stoppet åt fel håll kändes det som... Mina minnen av längdskidsåkning är att det inte alls är jobbigt utan mest ett nådvändigt iont som man alltid blivit runtplågad på av skolan, år efter år... Fast det va rätt så nice i alla fall. Kanske har jag redan förträngt pinan frå igår för imorse var jag sugen på att ta mig en runda igen... Fast det har vräkt ner snö här hela kvällen och natten så tvivlar på att spåren är uppgjorda så det har inte blivit nått av.

Jag tog ju med mig mina träningsprylar hit upp... Ja, bara för att få veta att de har flyttat det minimala lilla gymet, precis öppnat det på nya stället och att mamma inte hunnit uppdatera deras företagskort än... ja, så det blir nog inget gymmande för mig unde denhär julvistelsen... Istället får jag väl rida och åka skidor eller nått...

Ja, appråpå det så har jag faktiskt ridit idag. Efter långa varningssamtal och instruktioner om att jag va tvungen att hålla stenkoll på omgivningen och bla bla bla från mamma (hennes häst är tydligen jätterädd för allt och hoppar till för minsta lilla) så tog jag mig i alla fall iväg. Och jag överlevde! Haha... Riktigt trevligt var det men gud vad det känns att jag inte alls är i ridskick... har ju ingen kontroll på kroppen längre ju!!!! Ja, mer ridning kommer det att bli! =)