Det är med hunger...
När man äter mycket så borde man ju bli mätt, men det har jag inte blivit. Jag har väl känt mig rätt full i magen (inte så konstigt med tanke på att den stått ut som att jag varit höggravid), men inte mätt. Istället har jag bara känt mig ännu hungrigare. Ju mer jag ätit desto hungrigare har jag blivit. Nu menar jag alltså att jag är vrålhungrig en kvart efter att jag avslutat en XXXL-måltid. Jobbigt, frustrerande och jag har så klart ätit ännu mer.
Nu verkar det äntligen vara slut på det hela. De senaste dagarna har jag börjat känna mig rätt normal igen. Att jag blir hungrig när jag ska att jag blir mätt och nöjd när jag ska. Det är så skönt! Min diet gjorde nog skada på ganska många sätt tror jag och nästa gång ska det definitivt ske på ett annat sätt. Nu är jag bara glad att allt känns som vanligt igen. =)
Hahahaha, så sjukt!! Det värsta är att jag har precis samma känslor. Hungrig, hungrig, hungrig under både dieten och fortfarande! Vill bara äta hela dagarna. Skönt att veta att det kommer ett slut så småningom om i alla fall.
Jag har funderat på hur det känns efter en tävlingsdiet. Själv hade jag ätstörningar i flera år och när jag väl började äta igen och kom ur det tog det lång tid innan jag kunde kända mättnadskänsla alls. Fick förklarat för mig att det är så kroppen reagerar när den inte får den mat den behöver under en längre tid. Att den sedan vill ha ALLT den kommer över ifall att den skulle bli utan igen. Idag ca 3 år efter "friskförklarandet" börjar jag kunna klara mig utan ett mellanmål ibland utan att kroppen skriker efter mat och tror att jag ska svälta den igen.
Precis så är det för mig oxå, och just den där känslan jag måste ha annars dör jag..... Trots att man är mätt men ändå inte å magen står rätt ut.
Men om du nu känner att det börjar ordna upp sig så ser jag fram emot den dagen ;)
Kram
Det skulle vara spännande med ett i lägg där du funderar lite kring hur nästa diet ska bli annorlunda. Kanske kopplat till vad som var fel med denna diet samt varför du inte "nådde ända fram".
Kommer du alltså inte fortsätta i ditt team?
Ann-Sofi: Jag får ta och skriva ett inlägg om det. =)
Pernilla: vad skönt att det börjar kännas bättre för dig men jag kan föreställa mig att det är en ständig kamp och att man aldrig blir riktigt frisk.
Petra och Emma: Det är bara att äta på och vänta. =)